Mal:Kotak inpo sérium
Tampilan
| Sérium seriyum· | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pabaosan | /ˈsɪəriəm/ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cingakan | petak kapérakan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bobot atom standar Ar, std(Cé) | 140.116(1)[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sérium ring tabél périodik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wilangan atom (Z) | 58 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Watek | n/a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Période | période 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Blok | blok-f | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Konpigurasi éléktron | [Xé] 4f1 5d1 6s2[2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Éléktron per kulit | 2, 8, 18, 19, 9, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén pisik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pase ring STP | padet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik lebur | 1068 K (795 °C, 1463 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik didih | 3716 K (3443 °C, 6229 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapadetan (nampek s.r.) | 6.770 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ri kala éncéh (ring t.l.) | 6.55 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes fusi | 5.46 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes panguapan | 398 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapasitas panes molar | 26.94 J/(mol·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekanan uap
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén atom | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Paindikan oksidasi | +1, +2, +3, +4 (oksida basa tenga) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaéléktronégatipan | skala Pauling: 1.12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wasa ionisasi |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji atom | émpiris: 181.8 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji kovalén | 204±9 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén liyanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rupa alami | primordial | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Struktur kristal | susunan padat heksagon ganda (dhcp) &béta;-Cé | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Struktur kristal | kubus mapusat muka (fcc) γ-Cé | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kagelisan swara pales tipis | 2100 m/s (ring 20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ékspansi térmal | γ, poli: 6.3 µm/(m⋅K) (ring s.r.) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Konduktivitas térmal | 11.3 W/(m⋅K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Resistivitas listrik | β, poly: 828 nΩ⋅m (ring s.r.) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| bacakan magnétik | paramagnétik[3] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Karentanan magnétik molar | (β) +2450.0×10−6 cm3/mol (293 K)[4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Modulus Young | γ form: 33.6 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Modulus Shear | γ form: 13.5 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Modulus Bulk | γ form: 21.5 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rasio Poisson | γ form: 0.24 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Mohs | 2.5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Vickers | 210–470 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Brinell | 186–412 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nomor CAS | 7440-45-1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lelintihan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pangaranan | mawit planét alit Cérés, parinama ipun kaambil saking déwa partanian Romawi Cérés | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panemuan | Martin Heinrich Klaproth, Jöns Jakob Berzelius, Wilhelm Hisinger (1803) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isolasi kapertama | Carl Gustaf Mosander (1838) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isotop utama sérium | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cé:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 795 | — | — | ||
| K | 1068 | 1068 | 0 | ||
| F | 1463 | 1463 | 0 | ||
| présisi maks | 0 | ||||
| WD | |
||||
| dagingan | C: 795, K: 1068, F: 1463 | ||||
| pabligbagan | |||||
Cé:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 3443 | — | — | ||
| K | 3716 | 3716 | 0 | ||
| F | 6229 | 6229 | 0 | ||
| présisi maks | 0 | ||||
| WD | |
||||
| dagingan | C: 3443, K: 3716, F: 6229 | ||||
| pabligbagan | |||||
| Pupulan data kabaca olih {{Infobox element}} | |
|---|---|
| Aran miwah pangenal | |
| Gambar duur (sesirah, alt) | |
| Cara pabaosan | |
| Bobot atom standar | |
| isotop pinih tegteg | |
| Rupa alami | |
| Pase ring STP | |
| Paindikan oksidasi | |
| Gambar garis spéktrum | |
| Konpigurasi éléktron (cmt, ref) | |
| Simbol paistilah * (cmt, ref) | |
| Wikidata * | |
| * Nénten kaanggén malih {{Infobox element}} (2019-02-03) Cingak taler {{Infobox element/symbol-to--navbox}} | |
Pustaka
- ↑ Méija, Juris; et al. (2016). "Atomic weights of the elements 2013 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry. 88 (3): 265–91. doi:10.1515/pac-2015-0305.
- ↑ Ground levels and ionization energies for the neutral atoms, NIST
- ↑ Lide, D. R., ed. (2005). "Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds". CRC Handbook of Chemistry and Physics (PDF) (édisi ka-86th). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5.
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
| Editors can experiment in this template's sandbox (ngae | mirror) and testcases (ngae) pages. Subpages of this template. |
