Cebur nuju daging

Asia Kelod

Saking Wikipédia
Asia Kelod
Jimbar5,222,321 km2 (2,016,349 sq mi)
Akéh Kramanyané2.04 miliar (2024)[1]
Kepadetan362.3/km2 (938/sq mi)
GDP (PPP)$18.05 triliun (2024)[2]
GDP (nominal)$5.04 trillion (2024)[3]
GDP per capita$2,650 (nominal) (2024)
$9,470 (PPP) (2024)[4]
HDIIncrease 0.641 (2019) (medium)[5]
WongIndo-Aryan, Iranian, Dravidian, Sino-Tibetan, Austroasiatik, Turkic etc.
AgamaHinduism, Islam, Christianity, Buddhism, Sikhism, Jainism, Zoroastrianism, Irreligion
Demonim
Negara
Dependensi
Basa
Wewidangan galah
Internet TLD.af, .bd, .bt, .in, .io, .lk, .mv, .np, .pk
Kode TeleponZone 8 & 9
Kota paling gedé
UN M49 code034Asia Kelod
142Asia
001Jagat

Asia Kelod inggih punika wawengkon ring sisi kelod Asia, sané kapidartayang ring paistilahan géograpis tur étno-budaya. Wawengkon puniki madaging makudang negara sekadi Afganistan,[note 2] Bangladésh, Bhutan, India, Maladéwa, Népal, Pakistan, miwah Sri Lanka.[7]

Pustaka

[uah | uah wit]
  1. Pikobet nganggit: Tag <ref> tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernama UN WPP 2019 2
  2. "GDP, current prices". International Monetary Fund.
  3. "GDP, current prices, Purchasing power parity; billions of international dollars, Billions of U.S. dollars". International Monetary Fund.
  4. "GDP per capita, current prices". International Monetary Fund.
  5. "Human Development Report 2020 – "Human Development Indices and Indicators"" (PDF). HDRO (Human Development Report Office) United Nations Development Programme. p. 346. Kaaksés 16 December 2021.
  6. Saez 2012, p. 35.
  7. "Afghanistan". Regional and Country Profiles South Asia. Institute of Development Studies. Kaarsipin saking versi asli tanggal 20 May 2017. Kaaksés 28 February 2019.;
    "Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings: Southern Asia". United Nations Statistics Division. Kaarsipin saking versi asli tanggal 17 April 2010. Kaaksés 31 January 2016.;
    Arnall, A (24 Séptémber 2010). "Adaptive Social Protection: Mapping the Evidence and Policy Context in the Agriculture Sector in South Asia". Institute of Development Studies (345). Kaarsipin saking versi asli tanggal 15 June 2016. Kaaksés 31 January 2016.;
    "The World Bank". Kaarsipin saking versi asli tanggal 10 November 2015. Kaaksés 5 November 2015.;
    "Institute of Development Studies: Afghanistan". Kaarsipin saking versi asli tanggal 1 June 2017. Kaaksés 28 February 2019.;
    "Harvard South Asia Institute: "Afghanistan"". Kaarsipin saking versi asli tanggal 17 November 2015. Kaaksés 5 November 2015.;
    "Afghanistan". BBC News. 2018-01-31. Kaarsipin saking versi asli tanggal 29 July 2018. Kaaksés 21 July 2018.;
    "The Brookings Institution". 2001-11-30. Kaarsipin saking versi asli tanggal 5 Séptémber 2015. Kaaksés 5 November 2015.;
    "South Asia". The World Factbook. Central Intelligence Agency. Kaarsipin saking versi asli tanggal 2 April 2015. Kaaksés 4 March 2015.

Cutetan

[uah | uah wit]
  1. Kaadministrasi olih Britania Raya, kaakuin olih Mauritius dados Kapuloan Chagos.
  2. Afganistan ketah kaanggep dados pahan saking Asia Tengah. Républik Islam nganggép Afganistan dados panghubung riantara Asia Tengah miwah Asia Kelod.[6]