Theravāda
Tampilan
Theravāda utawi Therawada(/ˌtɛrəˈvɑːðə/;[note 1] Pali, terj. har. Ajahan Panyada)[1][2] pinaka wastan aliran pinih purwa Buddhisme sané kantun lestari. Theravāda pinaka aliran sané sacara drésta mahubungan pinih nampek sareng Buddhisme daweg masa pamahbahnyané.[3] Panganut aliran niki, kasengguh dados Theravādin (anglikisasi basa Pali theravādī),[note 2][4][5] sampun ngalestariyang ajahan Buddha Gautama (Dhamma) soroh ipun ring Tripitaka Pali selami langkung saking kalih milénium.[1][2][6]
- ↑ Sinhala: ථේරවාදය; basa Burma: ထေရဝါဒ; basa Thai: เถรวาท; Khmer: ថេរវាទ, UNGEGN: Thérôvéat [tʰeːreaʔʋiət]; Mal:Lang-lo; Basa Koréa Munhwaŏ: 테라바다; Mal:Lang-pi
- ↑ Makudang panyurat taler ngasengguh Theravādan, sekadi di sini.
- 1 2 Gyatso, Tenzin (2005), Bodhi, Bhikkhu (ed.), In the Buddha's Words: An Anthology of Discourses from the Pali Canon, Somerville, Massachusetts: Wisdom Publications, p. ix, ISBN 978-0-86171-491-9.
- 1 2 Reynolds, Frank E.; Kitagawa, Joseph M.; Nakamura, Hajime; Lopez, Donald S.; Tucci, Giuseppe (2018), "Theravada", britannica.com, Encyclopaedia Britannica,
Theravada (Pali: "Way of the Elders"; Sanskrit, Sthaviravada) emerged as one of the Hinayana (Sanskrit: "Lesser Vehicle") schools, traditionally numbered at 18, of early Buddhism. The Theravadins trace their lineage to the Sthaviravāda school, one of the two major schools (the Mahasanghika was the other) that supposedly formed in the wake of the Council of Vaishali (now in Bihar state) held some 100 years after the Buddha's death. Employing Pali as their sacred language, the Theravadins preserved their version of the Buddha's teaching in the Tipitaka ("Three Baskets").
- ↑ (Inggris) Gethin, Foundations, hlm. 1.
- ↑ "Theravādin, Theravādan, Theravādist". Discuss & Discover (ring Inggris). 2018-03-07. Kaaksés 2024-08-30.
- ↑ "Pali word for "Theravada Buddhist" - Dhamma Wheel Buddhist Forum". www.dhammawheel.com. Kaaksés 2024-08-30.
- ↑ Erik Braun (2014), Meditation en masse. How colonialism sparked the global Vipassana movement. Archived 2018-10-31 at the Wayback Machine