Mal:Kotak inpo urirang
Tampilan
| Urirang ᵒuriraŋ | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Cingakan | sinter mikrokristal kuning lemon | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Bobot atom standar Ar, std(S) | [32.059, 32.076] konvénsional: 32.06 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Urirang ring tabél périodik | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| Wilangan atom (Z) | 16 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Watek | golongan 16 (kalkogén) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Période | période 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Blok | blok-p | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Konpigurasi éléktron | [Né] 3s2 3p4 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Éléktron per kulit | 2, 8, 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén pisik | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Pase ring STP | padet | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik lebur | 388.36 K (115.21 °C, 239.38 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik didih | 717.8 K (444.6 °C, 832.3 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapadetan (nampek s.r.) | alpha: 2.07 g/cm3 béta: 1.96 g/cm3 gamma: 1.92 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| ri kala éncéh (ring t.l.) | 1.819 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik kritis | 1314 K, 20.7 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes fusi | mono: 1.727 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes panguapan | mono: 45 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapasitas panes molar | 22.75 J/(mol·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
Tekanan uap
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén atom | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Paindikan oksidasi | −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6 (oksida asam kuat) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaéléktronégatipan | skala Pauling: 2.58 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Wasa ionisasi |
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji kovalén | 105±3 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji Van der Waals | 180 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén liyanan | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Rupa alami | primordial | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Struktur kristal | ortorombus | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Konduktivitas térmal | 0.205 W/(m⋅K) (amorphus) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Resistivitas listrik | 2×1015 Ω⋅m (ring 20 °C) (amorphous) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| bacakan magnétik | diamagnétik[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Karentanan magnétik molar | (α) −15.5×10−6 cm3/mol (298 K)[2] | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Modulus Bulk | 7.7 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Mohs | 2.0 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Nomor CAS | 7704-34-9 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Lelintihan | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Panemuan | sadurung 2000 SM[3] | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaakuin dados datu olih | Antoine Lavoisier (1777) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Isotop utama urirang | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
S:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 115.21 | — | — | ||
| K | 388.36 | 388.36 | 0 | ||
| F | 239.38 | 239.38 | 0 | ||
| présisi maks | 2 | ||||
| WD | |
||||
| dagingan | C: 115.21, K: 388.36, F: 239.38 | ||||
| pabligbagan | |||||
S:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 444.6 | — | — | ||
| K | 717.8 | 717.8 | 0 | ||
| F | 832.3 | 832.3 | 0 | ||
| présisi maks | 1 | ||||
| WD | |
||||
| dagingan | C: 444.6, K: 717.8, F: 832.3 | ||||
| pabligbagan | |||||
| Pupulan data kabaca olih {{Infobox element}} | |
|---|---|
| Aran miwah pangenal | |
| Gambar duur (sesirah, alt) | |
| Cara pabaosan | |
| Bobot atom standar | |
| isotop pinih tegteg | |
| Rupa alami | |
| Pase ring STP | |
| Paindikan oksidasi | |
| Gambar garis spéktrum | |
| Konpigurasi éléktron (cmt, ref) | |
| Simbol paistilah * (cmt, ref) | |
| Wikidata * | |
| * Nénten kaanggén malih {{Infobox element}} (2019-02-03) Cingak taler {{Infobox element/symbol-to--navbox}} | |
Pustaka
- ↑ Lide, D. R., ed. (2005). "Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds". CRC Handbook of Chemistry and Physics (PDF) (édisi ka-86th). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5.
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
- ↑ "Sulfur History". Georgiagulfsulfur.com. Kaaksés 2022-02-12.
One of these is a named reference. It may be cited in the containing article as
- <ref name="magnet" /> for the source edited by Lide.
| Editors can experiment in this template's sandbox (ngae | mirror) and testcases (ngae) pages. Subpages of this template. |

