Mal:Kotak inpo oganésson
Tampilan
| Oganésson ᵒoganesson· | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pabaosan | |||||||||||||
| Cingakan | metalik (kacawang) | ||||||||||||
| Nomor massa | [294] | ||||||||||||
| Oganésson ring tabél périodik | |||||||||||||
| |||||||||||||
| Wilangan atom (Z) | 118 | ||||||||||||
| Watek | golongan 18 (gas mulia) | ||||||||||||
| Période | période 7 | ||||||||||||
| Blok | blok-p | ||||||||||||
| Konpigurasi éléktron | [Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6 (kacawang)[3][4] | ||||||||||||
| Éléktron per kulit | 2, 8, 18, 32, 32, 18, 8 (kacawang) | ||||||||||||
| Cecirén pisik | |||||||||||||
| Pase ring STP | padet (kacawang)[5] | ||||||||||||
| Titik lebur | 325 ± 15 K (52 ± 15 °C, 125 ± 27 °F) (kacawang)[5] | ||||||||||||
| Titik didih | 450 ± 10 K (177 ± 10 °C, 350 ± 18 °F) (kacawang)[5] | ||||||||||||
| Kapadetan (nampek s.r.) | 6.6–7.4 g/cm3 (kacawang)[5] | ||||||||||||
| Titik kritis | 439 K, 6.8 MPa (kaékstrapolasi)[6] | ||||||||||||
| Panes fusi | 23.5 kJ/mol (kaékstrapolasi)[6] | ||||||||||||
| Panes panguapan | 19.4 kJ/mol (kaéstrapolasi)[6] | ||||||||||||
| Cecirén atom | |||||||||||||
| Paindikan oksidasi | (−1),[4] (0), (+1),[7] (+2),[8] (+4),[8] (+6)[4] (kacawang) | ||||||||||||
| Wasa ionisasi | |||||||||||||
| Jeriji atom | émpiris: 152 pm (kacawang)[11] | ||||||||||||
| Jeriji kovalén | 157 pm (kacawang)[12] | ||||||||||||
| Cecirén liyanan | |||||||||||||
| Struktur kristal | kubus mapusat muka (fcc) (kaékstrapolasi)[13] | ||||||||||||
| Nomor CAS | 54144-19-3 | ||||||||||||
| Lelintihan | |||||||||||||
| Pangaranan | Yuri Oganéssian | ||||||||||||
| Pancawangan | Hans Peter Jørgen Julius Thomsen (1895) | ||||||||||||
| Panemuan | Institut Sareng antuk Riset Nuklir miwah Laboratorium Nasional Lawrence Livermore (2002) | ||||||||||||
| Isotop utama Oganésson | |||||||||||||
| |||||||||||||
Og:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 52 | — | — | ||
| K | 325 | 325 | 0 | ||
| F | 125 | 126 | -1 | delta | |
| présisi maks | 0 | ||||
| WD | |
||||
| dagingan | C: 52 ± 15, K: 325 ± 15, F: 125 ± 27 | ||||
| pabligbagan | (kacawang)[5] | ||||
Og:
| |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ring | itung saking C | bina | parihindik | pus | |
| C | 177 | — | — | ||
| K | 450 | 450 | 0 | ||
| F | 350 | 351 | -1 | delta | |
| présisi maks | 0 | ||||
| WD | 80 Celsius |
||||
| dagingan | C: 177 ± 10, K: 450 ± 10, F: 350 ± 18 | ||||
| pabligbagan | (kacawang)[5] | ||||
| Pupulan data kabaca olih {{Infobox element}} | |
|---|---|
| Aran miwah pangenal | |
| Gambar duur (sesirah, alt) | |
| Cara pabaosan | |
| Bobot atom standar | |
| isotop pinih tegteg | |
| Rupa alami | |
| Pase ring STP | |
| Paindikan oksidasi | |
| Gambar garis spéktrum | |
| Konpigurasi éléktron (cmt, ref) | |
| Simbol paistilah * (cmt, ref) | |
| Wikidata * | |
| * Nénten kaanggén malih {{Infobox element}} (2019-02-03) Cingak taler {{Infobox element/symbol-to--navbox}} | |
Pustaka
- ↑ "Oganesson – Periodic Table of Videos". 15 Désémber 2016.
- ↑ Ritter, Malcolm (9 June 2016). "Periodic table elements named for Moscow, Japan, Tennessee". Associated Press. Kaaksés 19 Désémber 2017.
- ↑ Nash, Clinton S. (2005). "Atomic and Molecular Properties of Elements 112, 114, and 118". Journal of Physical Chemistry A. 109 (15): 3493–3500. Bibcode:2005JPCA..109.3493N. doi:10.1021/jp050736o. PMID 16833687.
- ↑ 4,0 4,1 4,2 Hoffman, Darleane C.; Lee, Diana M.; Pershina, Valeria (2006). "Transactinides and the future elements". Ring Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean (eds.). The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (édisi ka-3rd). Dordrecht, The Netherlands: Springer Science+Business Media. ISBN 978-1-4020-3555-5.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 Smits, Odile; Mewes, Jan-Michael; Jerabek, Paul; Schwerdtfeger, Peter (2020). "Oganesson: A Noble Gas Element That Is Neither Noble Nor a Gas". Angew. Chem. Int. Ed. 59 (52): 23636-23640. doi:10.1002/anie.202011976.
- ↑ 6,0 6,1 6,2 Eichler, R.; Eichler, B., Thermochemical Properties of the Elements Rn, 112, 114, and 118 (PDF), Paul Scherrer Institut, kaaksés 2010-10-23
- ↑ Han, Young-Kyu; Bae, Cheolbeom; Son, Sang-Kil; Lee, Yoon Sup (2000). "Spin–orbit effects on the transactinide p-block element monohydrides MH (M=element 113–118)". Journal of Chemical Physics. 112 (6): 2684. Bibcode:2000JChPh.112.2684H. doi:10.1063/1.480842.
- ↑ 8,0 8,1 Kaldor, Uzi; Wilson, Stephen (2003). Theoretical Chemistry and Physics of Heavy and Superheavy Elements. Springer. p. 105. ISBN 978-1402013713. Kaaksés 2008-01-18.
- ↑ Pershina, Valeria. "Theoretical Chemistry of the Heaviest Elements". Ring Schädel, Matthias; Shaughnessy, Dawn (eds.). The Chemistry of Superheavy Elements (édisi ka-2nd). Springer Science & Business Media. p. 154. ISBN 9783642374661.
- ↑ Fricke, Burkhard (1975). "Superheavy elements: a prediction of their chemical and physical properties". Recent Impact of Physics on Inorganic Chemistry. Structure and Bonding. 21. pp. 89–144. doi:10.1007/BFb0116498. ISBN 978-3-540-07109-9. Kaaksés 4 October 2013.
- ↑ Oganesson, American Elements
- ↑ Oganesson - Element information, properties and uses, Royal Chemical Society
- ↑ Grosse, A. V. (1965). "Some physical and chemical properties of element 118 (Eka-Em) and element 86 (Em)". Journal of Inorganic and Nuclear Chemistry. Elsevier Science Ltd. 27 (3): 509–19. doi:10.1016/0022-1902(65)80255-X.
- ↑ Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Lobanov, Yu. V.; Abdullin, F. Sh.; Polyakov, A. N.; Sagaidak, R. N.; Shirokovsky, I. V.; Tsyganov, Yu. S.; Voinov, A. A.; Gulbekian, G. G.; Bogomolov, S. L.; Gikal, B. N.; Mezentsev, A. N.; Iliev, S.; Subbotin, V. G.; Sukhov, A. M.; Subotic, K.; Zagrebaev, V. I.; Vostokin, G. K.; Itkis, M. G.; Moody, K. J.; Patin, J. B.; Shaughnessy, D. A.; Stoyer, M. A.; Stoyer, N. J.; Wilk, P. A.; Kenneally, J. M.; Landrum, J. H.; Wild, J. F.; Lougheed, R. W. (2006-10-09). "Synthesis of the isotopes of elements 118 and 116 in the 249Cf and 245Cm+48Ca fusion reactions". Physical Review C. 74 (4): 044602. Bibcode:2006PhRvC..74d4602O. doi:10.1103/PhysRevC.74.044602. Kaaksés 2008-01-18.
- ↑ Oganessian, Yuri Ts.; Rykaczewski, Krzysztof P. (August 2015). "A beachhead on the island of stability". Physics Today. 68 (8): 32–38. Bibcode:2015PhT....68h..32O. doi:10.1063/PT.3.2880. OSTI 1337838.
- ↑ Ritter, Malcolm (9 June 2016). "Periodic table elements named for Moscow, Japan, Tennessee". Associated Press. Kaaksés 19 December 2017.
| Mal puniki kaanggén ring akéh, nika mawinan uahan punika lakar akéh sané nuningin. Rikala nguah mal puniki patut kacoba ring sub-kaca mal /sandbox utawi /testcases , utawi ring laman ida dané. Timbangang taler antuk mligbagang uahan kaca pabligbagan sadurung ngelarang sakancan uahan. |
[buat] Dokumentasi